Spatt

Läs om du orkar. Kolla annars det tidigare inlägget.

Spatt är en kronisk torr inflammation i hasleden med nedsmältningsprocesser i ledytorna och benpålagringar i ledkanterna, i de flesta fall på hasens inre främre del (sk. spattknöl). Hasen består av fyra leder och det är oftast de två nedersta lederna som drabbas.

Spatt är en progressiv ledinflammation orsakad av upprepade kompressioner (sammantryckningar) och rotationsrörelser. De nedre lederna som oftast drabbas, är sk glidleder och inte direkt involverade i böjrörelsen av bakbenet - till skillnad från den översta leden, som har störst betydelse för hasens totala rörelse. Det är tur eftersom sjukdomen alltid resulterar i en sammanväxning (fusion) av lederna (och därför ingen smärta förenad med rörelse).

Fusionen medför alltså att två benbitar växer samman och leden upphör att existera och kan inte medverka till hasens rörelse över huvud taget. Den hälta som uppstår vid spatt och som förvärrats ju längre spattförloppet fått fortskrida, minskar när de berörda lederna väl har vuxit ihop för att slutligen i stort sett upphöra helt.

Det är vanligast att båda hasarna drabbas, men ensidig spatt förekommer. (Wille har "bara" i höger bak i en led)

Det råder många skilda meningar hos veterinärer och annat kunnigt hästfolk, om varför vissa hästar drabbas. En vanlig mening är att spatt är en följd av överansträngning av bensystemet, ofta i kombination med exteriörfel och dålig uppfödning. Unghästar med dålig mineraltillförsel kan drabbas av spatt. Anlag för spatt kan nedärvas i form av exteriörfel.

En intressant teori är att spatt är hästens eget sätt att försvara sig mot något som gör mycket ont. Genom att leden växer samman förhindras rörelsen i hasen och smärtan (t.ex. muskelsmärtan) försvinner.

När hästen väl är ohalt och inte längre har ont är det dax att börja arbeta honom igen. En spatthästs framtid är oviss, men har allt gått bra så här långt, finns chansen att även fortsättningen skall gå bra. Inga erfarenheter talar för att man på något vis kan "spara" hästen genom enbart lättare arbete (sk promenadridning) eller inget arbete alls. Spatt kan ta vilken vändning som helst oberoende av om den brukas eller ej. Således finns egentligen inget annat val än att sätta igång hästen, med förhoppning om att tidigare mål skall kunna eftersträvas. Endast framtiden ger svar.